Skogen nu och då

Minns du din barndoms skog?

Ännu för 25 år sedan bestod öarna till största delen av skogar i naturtillstånd, det var svårt och dyrt att idka skogsbruk då färjorna inte tog större bilar, eller bilar överhuvudtaget, i någon större mängd. Bortsett från någon enstaka gång då en skosägare beställde ut en pråm till öarna för att idka skogsbruk, så skötte byborna sina skogar själv. De tog ved och virke enligt behov, på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden och naturliga skogsmiljön kvarstod. Fast bosatta och sommargäster valde att vara här för att slappna av och njuta av lugnet. Här var få människor och mycket natur. Bär och svamp plockare kunde gå flere timmar från ställe till ställe i vackra skogar utan att råka på en annan människa eller bebyggelse eller kalhyggen. 

Hitis och Rosala har en areal av ca 12 km² (*karttapaikka)

En liten del av detta har länge varit själva byarna, och sedan några bostäder med tillhörande tomt mellan byarna i skogen. Och resten var klippor, skogar och kärr i naturtillstånd.

Av detta finns det just nu kvar enbart ca 53 hektar (0,53 km² ) skogar i naturtillstånd. (*Detta kom vi fram till genom att omringa naturskogarna på karttapaikka år 2020).

1994 kom Aura att börja trafikera mellan Kasnäs och Långnäs, och det medförde mycket förbättringar på öarna. Då underlättades även skogsbruket betydligt.
Vi har nu numerösa kalhyggen på öarna, och resten är ung ekonomiskog, fattig på biologisk mångfald. Skog gallrad och plogad så att mossa, lingonris och annan växtlighet i skogen förstörts, eller urdikade kärr. Eller skog på annat sätt gallrat på sådant sätt att det är mycket svårt att röra sig i skogen.

Skogsägaren har rätt att fatta alla beslut vad gäller sin egendom, detta är som det skall vara. Skogsägaren har också rätt till all information innan han/hon fattar dessa mycket viktiga beslut.
När kontakt uppstår mellan skogsägaren och en firma för skogsbruk, borde alla alternativ diskuteras. Speciellt om det inte är fråga om ekonomiskog, se info här. Det är många som hugger sin skog för att de tror att de måste följa skogsvårdsplanen, eller för att de behöver inkomst till att betala t.ex skatter. Du behöver inte följa skogsvårdsplanen, den är frivillig. Och du behöver inte hugga ner den gamla favoritskogen för att betala arvskatten. Om du så vill, så har du också andra möjligheter. :)

En ny situation för våra öar.

Från att ha haft nästan enbart skogar i naturtillstånd, eller mycket lätt gallrade skogar som ägaren skötte själv, så har vi nu alltså en fullständigt ny och unik situation för skogarna på Hitis Rosala.

Och det ända som aldrig förändras, är att allting förändras. Men det är upp till oss att bestämma hur.

Kanske kan vi hitta en mellanväg någonstans mellan förbättrade ekonomiska möjligheter till skogsbruk, och förbättrade ekonomiska möjligheter att spara naturskog? Kanske kan visionen vara både några gallrade ekonomiskogar som får växa mellan avverkningar, och att vi lyckas spara de skogar i naturtillstånd som ger våra öar skönhet och ett unikt naturvärde? Urskog som växer ute på skärgårdsholmar finns det inte mycket av i världen, det kan ge oss status internationellt och turister som söker den orörda naturen.

Det kan också ge oss något som människor. Om du har valt att leva och bo i skärgården, så är det troligen åtminståne i någon mån för att du uppskattar att leva i närhet med naturen, och du är stolt över våra öar. Låt oss värna om dem tillsammans.